Varför byggs det inte mer bostäder i Sverige?

Ett allt mer oroande moment i unga svenskars liv är att hitta bostad. Bostadsköer och bostadsbrist har funnits så länge att det betraktas som ett normaltillstånd. Som det framgår i bilden ovan har byggandet endast hållit jämn takt med befolkningsökningen under ett fåtal år. Så varför byggs det inte mer billiga hyresrätter?

Den ökände hyresregleringen infördes år 1942 för att kontrollera prisbildningen inom bostadsrättsmarknaden. Sedan 1975 års formella avskaffande av hyresregleringen har den fått leva vidare genom förhandlingsöverenskommelser mellan hyresgästföreningen och allmännyttan och bruksvärdessystemet. Inom systemet sätts hyran utifrån lägenhetens fysiska egenskaper, såsom storlek och materiell standard, istället för ett marknadspris. Enligt bruksvärdessystemet ska ett attraktivt läge inte bestämma marknadspriset. Två identiska lägenheter ska ha samma bruksvärdeshyra, även om den ena ligger i Stockholms innerstad och den andre i Karlskrona. Lite tokigt kan man tycka att det låter.

Konsekvenserna av hyresreglering inkluderar långa köer, minskad nybyggnation och ökad skuldsättning. Långa köer bildas eftersom många hyror sätts lägre än vad hyresgäster är villiga att betala. Hyrorna blir alltså mycket attraktiva och folk ställer sig i kö. Minskad nybyggnation skapas eftersom hyrorna är låga och det finns inte tillräcklig med vinst att hämta för företagen. Bostadsrätter är en bättre investering för företagen eftersom där kan man ta marknadsmässigt betalt. Svenskarnas skuldsättning ökar då bostadsrätterna blir den enda vägen till en lägenhet, ett skuldkalas som jag skrivit om tidigare.

Marknadshyror som lösning?

Den stora nackdelen med marknadshyror är att det leder till prisökningar. Många låg- och medelinkomsttagare skulle få problem att bo kvar i sina lägenheter. Forskare på området har estimerat att hyrorna i Stockholm skulle öka med 27 procent vid marknadshyror. Det är troligt att ökningarna påverkar mest höginkomsttagare där hyreslägenheterna är mer attraktiva. Enligt mig är det ett olämpligt att införa marknadshyror under en längre tid av bostadsbrist, långa köer och en potentiell bostadsbubbla. När bostadsbyggandet och hyreslägenheter har skapats kan marknadshyror införas och introduceras till en sund marknad. Marknadshyrors fördelar ligger ofta flera år in i framtiden, medan chocken är omedelbar.

Ett sätt att skapa balans är infrastrukturförbättringar med transport som binder samman storstadsregioner. En annan kompromiss är att tillåta fler höghus som Centerpartiet i Stockholm har föreslagit. Slutligen bör politikerna se över att ha en statlig inblandning i form av bostadsbyggande. En stor skepticism mot statligt inflytande kan förstås givet de snedvridningar som staten redan skapat på bostadsmarknaden. Det är extremt svårt att bygga bort bostadsbrist utan offentliga ingrepp där marknaden har snedvridits av en hyresreglering. Byggnormer och regelverk som är mycket komplicerade bör också förändras.

Flera nationalekonomer och forskare har diskuterat marknadshyror och andra lösningar medans politikerna väljer att ägna sig åt politisk retorik. Samtidigt som regelverk och byggnormer ignoreras ökar svenskarna sin skuldsättning genom bostadsköp vilket hotar den svenska makroekonomin. Politikerna måste ta tag i grundproblemen om vi ska ha en sund bostadsmarknad som inte stänger ut människor.