Figuren nedan visar utvecklingen av statsskulden respektive den privata sektorns skulder som andel av BNP sedan år 1980. Privata sektorns skulder kan delas upp i två delar: hushållens respektive företagens skulder. Cirka 60 procent av den privata sektorns totala skulder återfinns hos icke-finansiella företag. Resterande del utgörs av hushållens skulder som dubblerats från 2.000 till drygt 4.000 miljarder kronor sedan år 2005. Som vi ser är vi på rekordhöga nivåer när det kommer till privata sektorns skuldsättning.
Även om företagens skulder är större än hushållens ska dessa inte ses som extremt oroande. Företagen har större ekonomiskt svängrum och tar lån för kort- och långsiktiga investeringar som är kassaflödesgenererande. Hög skuldsättning hos hushållen bör vara mer oroande eftersom dessa är mer sårbara för ekonomiska nedgångar och fallande bostads- och aktiepriser.
Även om svensken har en god motståndskraft mot ett bostadsprisfall finns det oro att hushåll med stora skulder drar ned sin konsumtion vid försämrade ekonomiska förutsättningar. Riksbanken har bedömt att hushållens höga skuldsättning utgör den största risken för svensk ekonomi. Finansmyndigheten anser även att hushåll med stora skulder utgör en makroekonomisk risk.
En viktigt kompenent att hålla koll på är hushållens skuldkvot, det vill säga skuldsättning relativt deras disponibla inkomster. Skuldkvoten visar hur sårbart ett hushåll är för räntehöjningar och inkomstbortfall. Finansiella stabilitetsrådet konstaterar att skuldkvoten är i dagsläget 185 procent och cirka 340 procent för de hushåll som har bolån. Bland hushåll med nya bolån uppgick skuldkvoten till cirka 400 procent. Den rekordhöga skuldkvoten anses medföra att en lågkonjunktur förstärks och kan hota den finansiella stabiliteten om hushållen drar ner på sin konsumtion.
De svenska hushållen kommer säkerligen kunna betala sina räntor och amorteringar även om inkomsterna faller eller räntorna stiger. Problematiken ligger i risken för en konsumtionsnedgång. Martin Flodén har visat på att Riksbankens räntehöjningar har negativ effekt på konsumtionen hos högt belånade hushåll.
Ett argument som tas upp är att hushållen har rekordstora tillgångar och att man inte bör oroa sig då dessa kan utgöra en buffert när de ekonomiska förutsättningarna försämras. Ett problem med detta argument är att tillgångarna är ojämnt fördelade i Sverige. Den rikaste tiondelen äger cirka 60 procent av tillgångarna. Dessutom faller värdet av riskfyllda tillgångar som bostäder och aktier vid dessa situationer. Likviditeten av dessa tillgångarna är problematisk och kan inte alltid säljas omedelbart. Därför behöver inte hushållens tillgångar betyda att motståndskraften är god hos hushåll med stor belåning.
"Borde jag vara orolig?!"
Självklart inte! Det vi pratar om är pengar och skuldsättning, något du aldrig bör vara orolig över. Om du är orolig över din skuldsättning bör du antagligen se över din livsstil. Det är mycket lättare att fixa dina problem i dag vid låga räntor och ekonomisk stabilitet än vid kärvare tider. Här kommer enkla sätt för dig att förbereda dig inför sämre tider:
- Investera din lön och spendera det inte på temporär lyx
- Eliminera konsumentlån
- När börsen och bostadspriserna är på all-time-high är det mindre skadligt att amortera mer på bostadslånet eller ha större buffert
- Engagera dig i din bostadsrättsförening och se över belåning och ekonomi
- Omvärdera bostaden - värdeuppgången i bostaden kan därefter användas för att erhålla lån till låg ränta, exempelvis för att betala tillbaka dyra blancolån
Bryr du dig om Sveriges skuldsättning? Tror du att skuldsättningen kommer förvärra en kommande lågkonjunktur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar