Veckans Ord: Prisbildning

Ni får förlåta mig för lite upplägg här på bloggen. Senaste tiden har det blivit mycket jobbande och lite tid för annat. Tänkte fortsätta med att presentera veckans ord som blir prisbildning. Hoppas som vanligt att ni lär er något nytt! 

Prisbildning, det vill säga frågor om hur priser uppstår och vad de beror på, har alltid varit ett centralt problem inom nationalekonomin och ett underligt fenomen. Detta fenomen förklaras med hjälp av utbud och efterfrågan. Jag tänkte gå igenom modellen och sedan visa på ett enkelt exempel hur det fungerar i vår vardag. Längst ner av inlägget tar jag fram den så kallade vatten-diamant-paradoxen!

 

Konsumenterna

 

Om priset på en brödlimpa var 500 kr, hur många skulle du köpa på en månad? Ingen alls eller kanske en. Hur många skulle du köpa om priset var 100 kr? Kanske en per månad. Om brödlimpan endast kostade 1 kr skulle du antagligen äta bröd varenda dag tills du blev trött på det.

 

Efterfrågan styrs alltid av konsumenterna. Efterfrågan visar sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet. Ett enkelt samband kan ses nedanför där ju lägre priset blir desto högre efterfrågad kvantitet hos konsumenterna.  Givetvis är efterfrågan olika för alla i en marknadsekonomi, men en generell linje skapas i ett samhälle.

 

 

Producenterna

 

Men vad är det som egentligen driver företagen att ha ett utbud på brödlimpor? Givetvis är det vinstintresset som gör att det ligger i företagens egenintresse att ha ett utbud på brödlimpor som konsumenterna efterfrågar.

 

Till skillnad från efterfrågan lutar utbudskurvan uppåt. Du kan förstå det genom att tänka så här: Om brödlimpans pris är lågt är det omöjligt att driva ett lönsamt företag. Vid låga priser kommer därav det inte finnas ett utbud av brödlimpor. När priset är högre och stiger finns det möjlighet att ha ett utbud utan att gå med förlust. Därför finns det ett större utbud vid högre priser.

 

Jämvikt på marknaden

 

I diagrammet nedanför har båda linjerna ritats i samma diagram. Vi ser att det finns endast ett pris där antalet efterfrågade brödlimpor är samma som antalet brödlimpor som producenterna vill sälja. Denna punkt kallas jämviktspriset och mängden som produceras kallas jämviktskvantiteten.

 

Vatten-diamaten-paradoxen

 

Men hur kommer det sig att vatten som är livsviktigt har oftast ett mycket lågt pris, trots en hög efterfrågan? Hur kan diamanter som inte alls är livsviktiga ha ett extremt högt pris? Eftersom vatten i de flesta länderna finns i stor mängd är betalningsviljan väldigt låg, samtidigt är kostnaden för att producera en till liter vatten låg. Detta skapar ett lågt pris. Diamanter finns i en begränsad mängd och är resurskrävande att producera. Därav krävs det enbart ett fåtal konsumenter med gott om pengar för att marknadspriset ska bli extremt högt.

Där var vi klara med prisbildningen i en marknadsekonomi. Utbud och efterfrågan är det första man går igenom på grundkursen i nationalekonomi. Det finns givetvis mycket mer att säga om modellen och dess begränsningar men detta var grunden.