Aktieköp av CSN

Vaknade upp igår och insåg att CSN trillat in på kontot. Studierna är igång igen och CSN kan äntligen börja fylla portföljen. Totalt blev insättningen 7.763 kr, köpen blev följande:

H&M - 560 kr

Industrivärden - 1.027 kr

Investor - 1.379 kr

Kinnevik - 1.076 kr

SCA - 1.251 kr

Xact Högutdelande - 2.437 kr

Detta får bli en kortare uppdatering. Det är nu full rulle med matematik i den nya kursen och det kräver mycket tid. Förhoppningsvis kan jag fortsätta vara aktiv här och jag hoppas ni fortsätter läser!

 

Min ekonomi - Inkomst och sparkvot

Eftersom jag arbetar kommunalt ramlade augustis lön in idag. Många kanske känner lite oro över Trumps twittrande och börsens volatilitet men jag fortsätter spara som vanligt! “Be fearful when others are greedy, and greedy when others are fearful”. 

Inkomster

I jämförelse till förra månadens inkomst så är det inget direkt att skryta om. Det har blivit ganska få pass och inte mycket extrapass. Jag fick 12.190 kr i lön vilket jag är ganska nöjd med. Jag har inte en heltidsanställning men försöker ta så många extrapass som finns tillgängliga. 

Sparande

Utav mina 12.190 kr valde jag att spara 9.142 kr. Sparkvoten blir hela 75% denna månaden, något jag är extremt stolt över! Jag har för nuvarande valt att föra över 1.500 kr till Nordnet för köp av aktier. För dessa pengarna köptes: 

Industrivärden - 1.379 kr 
XACT Högutdelande - 119.50 kr

Resterande 7.642 kr valde jag att sätta in på sparkontot hos Avanza. Pengarna är tänkt att gå till praktik på annan ort eller lägenhetsköp inom snar framtid. Snart kommer även CSN in på kontot och då jag kan köpa aktier för hela 7.763 kr.

Dela gärna med vad er sparkvot blev denna månaden!

Studentens semester avklarad

Då var Studenten tillbaka från semestern. Har varit iväg i Tyskland och varit ganska inaktiv på sociala medier. Har försökt koppla från allt och enbart njutit. 

En trevlig resa med familjen och fick se extremt mycket på endast fyra dagar. Vi är verkligen inte människor som kan sitta vid poolen och sola. Det är mycket roligare att uppleva tysk kultur och försöka komma från turistfällorna. 

Hade med 4000 kr men spenderade inte i närheten av det. Försökte hålla det lite billigare och inte handla något onödigt från butiker. Det dyraste blev nog en måltid på en fin restaurang, flygbiljetten och hotellet. På semester tycker jag man kan försöka släppa hysterin om kostnader. En rolig skillnad som jag upplevde på den ekonomiska fronten var att min syster är mycket mer av en slösare än mig. Jag handlade inga nya kläder eller liknande medans min syster gick in i flertal affärer. Det är absolut inget fel att vilja shoppa men det är inget som intresserar mig på semester, speciellt inte med tanke på den svaga kronan.

Den kommande veckan är sista "lediga" veckan för Studenten. Är inte helt ledig då jag har fortfarande har lite arbetspass kvar på anställningen. Nästa vecka börjar studierna igen och då är det full fokus på böckerna! Ett bra tips för alla studenter där ute är att redan nu börja läsa er kurslitteratur och få en bild av vad ni ska kunna.

Veckans Ord: Prisbildning

Ni får förlåta mig för lite upplägg här på bloggen. Senaste tiden har det blivit mycket jobbande och lite tid för annat. Tänkte fortsätta med att presentera veckans ord som blir prisbildning. Hoppas som vanligt att ni lär er något nytt! 

Prisbildning, det vill säga frågor om hur priser uppstår och vad de beror på, har alltid varit ett centralt problem inom nationalekonomin och ett underligt fenomen. Detta fenomen förklaras med hjälp av utbud och efterfrågan. Jag tänkte gå igenom modellen och sedan visa på ett enkelt exempel hur det fungerar i vår vardag. Längst ner av inlägget tar jag fram den så kallade vatten-diamant-paradoxen!

 

Konsumenterna

 

Om priset på en brödlimpa var 500 kr, hur många skulle du köpa på en månad? Ingen alls eller kanske en. Hur många skulle du köpa om priset var 100 kr? Kanske en per månad. Om brödlimpan endast kostade 1 kr skulle du antagligen äta bröd varenda dag tills du blev trött på det.

 

Efterfrågan styrs alltid av konsumenterna. Efterfrågan visar sambandet mellan pris och efterfrågad kvantitet. Ett enkelt samband kan ses nedanför där ju lägre priset blir desto högre efterfrågad kvantitet hos konsumenterna.  Givetvis är efterfrågan olika för alla i en marknadsekonomi, men en generell linje skapas i ett samhälle.

 

 

Producenterna

 

Men vad är det som egentligen driver företagen att ha ett utbud på brödlimpor? Givetvis är det vinstintresset som gör att det ligger i företagens egenintresse att ha ett utbud på brödlimpor som konsumenterna efterfrågar.

 

Till skillnad från efterfrågan lutar utbudskurvan uppåt. Du kan förstå det genom att tänka så här: Om brödlimpans pris är lågt är det omöjligt att driva ett lönsamt företag. Vid låga priser kommer därav det inte finnas ett utbud av brödlimpor. När priset är högre och stiger finns det möjlighet att ha ett utbud utan att gå med förlust. Därför finns det ett större utbud vid högre priser.

 

Jämvikt på marknaden

 

I diagrammet nedanför har båda linjerna ritats i samma diagram. Vi ser att det finns endast ett pris där antalet efterfrågade brödlimpor är samma som antalet brödlimpor som producenterna vill sälja. Denna punkt kallas jämviktspriset och mängden som produceras kallas jämviktskvantiteten.

 

Vatten-diamaten-paradoxen

 

Men hur kommer det sig att vatten som är livsviktigt har oftast ett mycket lågt pris, trots en hög efterfrågan? Hur kan diamanter som inte alls är livsviktiga ha ett extremt högt pris? Eftersom vatten i de flesta länderna finns i stor mängd är betalningsviljan väldigt låg, samtidigt är kostnaden för att producera en till liter vatten låg. Detta skapar ett lågt pris. Diamanter finns i en begränsad mängd och är resurskrävande att producera. Därav krävs det enbart ett fåtal konsumenter med gott om pengar för att marknadspriset ska bli extremt högt.

Där var vi klara med prisbildningen i en marknadsekonomi. Utbud och efterfrågan är det första man går igenom på grundkursen i nationalekonomi. Det finns givetvis mycket mer att säga om modellen och dess begränsningar men detta var grunden.

Veckans ord: Finanskris

Dags att presentera en ny serie här på bloggen, Veckans ord! Tänkte ge insikt i nationalekonomiska och finansiella termer. Veckans ord får inledas med "Finanskris", något många oroar sig för. Vad säger teorin om finansiella kriser och vilka aktier och utvecklats bäst sedan vår senaste finanskris för 11 år sedan.

Finanskriser beskrivs ofta som ett stort fall i värde av en eller flera tillgångar, t.ex. aktier eller fastigheter. Kriserna brukar visa sig i form av överbelåning, bankkriser eller börskriser. 

Bilden nedanför visar det generella krismönstret. Finanskriser analyseras i två steg: först uppgången (boom) följt av nedgången (bust).

Uppgångsfasen tenderar att börja vid lågt ränteläge som erbjuder lukrativa affärs- och investeringsmöjligheter. Skuldsättningen ökar samtidigt som priser på tillgångar ökar. Förväntningar och konsensus skapas om att tillgångarna ska fortsätta stiga. Investerare blir villiga att ta mer risk och ökar belåningen för att hålla soliditeten (eget kapital/tillgångar) konstant. En tydlig högkonjunktur skapas eftersom hushållen känner sig förmögnare och konsumtionen ökar i samhället.

Uppgången övergår i nedgång när stigande räntor medför att tillgångspriserna minskar. Det egna kapitalet minskar och soliditeten faller. Hushållen säljer tillgångarna för att minska soliditeten. Ett säljtryck skapas på marknaden och priserna faller och det råder pessimism. Nu mera råder lågkonjunktur.

Nedanför kan du se hur Stockholmsbörsen utvecklades under finanskrisen 2007-2008. Aktier har varit den bästa historiska investeringsformen men det är riskfyllt. Efter en kraftig nedgång har det alltid kommit en uppgång. Längre ner visar bilden bolagen som stigit mest efter 27 oktober 2008, då OMX30 vände. Efter regn kommer sol!

Om du tagit dig ner hit hoppas jag att du lärt dig en sak eller två. Nu önskar vi på att det blir lika bra decennium på börsen som den levererat tidigare!

Bli ekonomiskt oberoende snabbt!

Under dagen har jag suttit och FRI-losoferat och tänkt på hur min framtid kommer att se ut. När jag flyttar hemifrån, hur snabbt kan jag bli ekonomisk oberoende? Hur skulle jag leva för att snabbare nå målet? Finns det en snabbare väg om jag ändrade något? Blir grymt exalterad när jag räknar på sådant här eftersom att det visar hur mycket makt vi har över oss själva!

När det kommer till att bli ekonomisk oberoende är det enbart en faktor som spelar roll:

Dina sparkvot

Det finns två komponenter som påverkar din sparkvot:

Hur mycket inkomster du har varje år 

Hur mycket du spenderar varje år

Min breda uppfattning är att jag borde spendera runt 12.000 kr varje månad när jag bor ensam. Ingångslönen för en ekonom brukar vara runt 30.000 kr vilket blir 22.000 kr efter skatt. Detta blir en hypotetisk sparkvot på 45%.

networthify.com

Om jag sparar 45% av min lön, vilket är rimligt enligt mig, borde jag nå målet på 19 år. Men det borde gå fortare än så. Uträkningen tar inte hänsyn till löneökningar under åren jag sparar. Med tiden borde min sparkvot öka och tiden förkortas väldigt mycket. Uträkningen baseras även på att jag har 0 kr i sparat kapital, vilket är rätt orimligt då jag investerar CSN-lånet.

Det viktigaste är att hålla utgifterna låga, något som är mycket mer kraftfullare än att jaga högre inkomster. Anledningen till detta är att det har en dubbel effekt. Det tillåter mig att öka min sparkvot och det sänker dem passiva inkomsterna jag behöver varje månad.

Detta var givetvis ett hypotetiskt scenario men det är viktigt att ha en plan för framtiden. Att skriva ner sina mål är första steget enligt mig. Kostnaderna har en extremt stor betydelse och är enklare att manipulera än inkomsterna. Efter studierna kommer det bli viktigt att hålla koll på att utgifterna inte sticker i taket. Att bli ekonomiskt oberoende på mindre än 19 år borde inte vara helt omöjligt!